Gör det du kan

"Jag skulle aldrig kunna sluta äta kött"
"Jag är ju en person. Vad spelar det för roll vad jag gör?"
"Jag har inte råd att köpa ekologiskt"
"Det känns så omständigt att alltid ta med tygpåsar överallt"
 
Har du hört kommentarerna ovan någon gång? Har du kanske sagt dem själv? Jag tror att vi är många som har kommit till insikt om att vi borde ändra våra konsumtionsvanor för att påverka vår omvärld mindre negativt. Samtidigt kan det upplevas överväldigande, svårt och ibland till och med omöjligt att åstadkomma en förändring.
 
Det är lätt att tänka att det vi som enskilda individer gör inte spelar någon roll. Och visst, det är klart att mer övergripande förändringar kanske har större effekt. Men små saker kan trots det spela stor roll i det stora hela, särskilt när det är saker som upprepas på regelbunden basis. Tar du alltid plastpåsar när du handlar? Om du då handlar tre påsar mat i veckan blir det 156 plastpåsar på ett år. Att byta till tygpåsar bara när du handlar mat kan i så fall få en ganska stor effekt i längden. Om du inte känner att du kan sluta äta kött kanske du kan byta ut en måltid i veckan? Om du inte känner att du har råd att byta ut allt mot ekologisk så kan du kanske börja med några få saker? Du kanske även kan fundera på hur mycket pengar ni lägger på tomma kalorier som godis och alkohol då det i snitt beräknas motsvara ungefär hälften av hushållsbudgeten i svenska hushåll. En del av den pengen hade kanske kunnat läggas på bra råvaror istället?
 
Jag tror tyvärr att många känner att det inte är lönt att göra en förändring om de inte kan gå hela vägen, men jag tror att vi måste ändra den inställningen. När vi inte hade barn åkte jag t.ex. så gott som alltid kollektivt men nu när jag är själv med två barn är det i princip omöjligt av olika skäl. Jag försöker dock tänka medvetet kring mina vanor och min konsumtion. Det viktiga är att vi gör det vi kan utifrån vår livssituation. Det är dels viktigt att vi inser att de val vi gör spelar roll och att små förändringar kan ge stora effekter i längden. Sedan är min upplevelse att de där små förändringarna blir som ringar på vattnet. När man lagar vegetariskt en dag i veckan lär man sig nya recept och får nya idéer som gör att man kan göra det oftare. När man inser att det inte är särskilt omständigt att ta med sig tygpåsar till affären känner man sig inspirerad till att byta ut andra engångsartiklar, osv... Det viktiga är att vi är medvetna om hur det vi gör påverkar vår omgivning och gör så medvetna val vi bara kan i vår situation.

Att få mer gjort eller att ha mindre att göra

Frågan är om det finns någon som känner att de är helt närvarande. Det finns så många olika tips, råd, metoder och strategier för att vi ska känna att vi lever här och nu. Många av dem är såklart fantastiskt bra och det är sant att vi behöver en balans mellan tempo och avslappning för att må bra. En sak som dock ofta slår mig är att många jag känner konstant har för mycket att göra. När de då strävar efter att få mer gjort, att effektivisera och vara produktiva, så känner de ändå inte att de når hela vägen fram och blir ännu mer stressade. Att vara närvarande och hitta tid till saker som får dem att må bra blir ännu ett måste.
 
Jag har också varit där. Jag har tryckt in alldeles för mycket i mitt schema och trott att jag bara behövde bli mer effektiv. Till slut njöt jag verkligen inte av någonting. Inte av att vara med vänner. Inte av att syssla med hobbies och intressen. Inte av någonting. När jag till exempel tränade eller var med vänner, saker som i normala fall får mig att må bra, kollade jag konstant på klockan för att det snart var dags att bege sig till nästa aktivitet. Till slut blev jag så otroligt trött på att alltid känna att jag konstant låg ett steg efter och att inga effektiviseringsmetoder tycktes fungera. Jag började istället fundera över vad jag faktiskt ville lägga min tid på. Vilka relationer ger mig någonting? Vilka aktiviteter får mig att må bra? Vilka saker måste jag faktiskt göra och vilka kan jag välja bort? Jag har fortfarande en bra bit kvar på vägen men jag kände att en stor förändring skedde när jag bytte fokus från att fokusera på att få så mycket som möjligt gjort till att istället fokusera på att ha mindre saker att göra.
 
Hur tänker ni? Känner ni igen er?
 

Ett nytt kapitel

Det gångna året har varit väldigt omtumlande på många sätt men det har samtidigt varit året då det känns som att vi har börjat landa i tillvaron. Jag hade en väldigt tuff graviditet som påverkade både mig själv och familjen. Det var kaotiskt att bli inlagd i samband med att C skulle födas men till slut kom hon och allt har gått fantastiskt bra sedan dess. Våra barn tillför så mycket glädje till vårt liv varje dag.
 
Det känns som att vi steg för steg kommer till rätta i vårt hem som vi flyttade till i november 2016. Vi har påbörjat vår minimalistiska resa och det känns som att mer och mer energi kommer tillbaka med varje förändring vi gör. Inför 2018 kommer vi att fortsätta med det och byta ut fler och fler plastsaker mot andra alternativ. Jag ser även fram emot att fortsätta med yoga och mer vegansk kost, vilket jag tänkte skriva mer om i ett annat inlägg. Det känns som att jag steg för steg kommer närmre det liv jag faktiskt vill leva, och att jag känner mig trygg i att processen får ta den tid den tar. Det känns alldeles fantastiskt.
 
2017: Tack för allt. 2018: Jag är redo.
 

En minimalistisk jul

En av de tider på året som jag tror skapar mycket tankar för de flesta som vill leva minimalistiskt är just julen. Hur ska man förhålla sig till black friday, julklappshetsen och mellandagsrean? Och när man väl har bestämt sig själv, hur gör man om släkt och vänner har en helt annan inställning till det?
 
När det gäller att handla nedsatta varor tror jag inte att det finns ett enkelt svar. På papper så tror jag att det bästa är att handla dyrt och välja väl genom att köpa produkter från märken som har koll på hela produktionskedjan och tar hänsyn till medmänniskor och miljö. I en perfekt värld betalar vi för det vi faktiskt får och inblandade i samtliga led får betalt för sina tjänster. Men jag är också fullt medveten om att det finns dem som faktiskt inte har råd att alltid köpa saker till fullpris, även om det är kvalitet som blir billigare i längden, och att ett dyrt pris inte alltid innebär att alla får rimligt betalt för sin insats. Jag tror dock att tanken om pris per användning är bra att ha med sig när man konsumerar. Ett plagg eller en sak i bra kvalitet som du tycker om är oftast mycket billigare än många billiga saker som inte kommer till användning. Med det sagt så tror jag att man kan fynda på rean om man köper saker som man redan innan vet att man behöver.
 
Vi har turen att de flesta i vår närhet ger genomtänkta presenter och har därför sluppit obekväma samtal om att vi inte vill ha en massa saker bara för sakens skull. Många är nog rädda för att man ska uppfattas som otacksam om man tar upp att man inte vill ha en massa presenter när den andra gör det för att vara snäll. Man kanske till och med är rädd för att andra kan tolka det som att man inte bryr sig om man inte köper julklappar då det är så starkt förknippat med att visa uppskattning för någon. Det kan säkert även vara så att många är rädda för att den man tar upp det med ska känna att man ifrågasätter deras livsstil och sätt att visa omtanke.
 
Jag tror att det är viktigt att vara så ärlig som möjligt men att ändå tänka på att den andra antagligen menar väl. Man kan poängtera att man är väldigt glad över att den andra har tänkt på en och att man ser att det är för att den andra bryr sig och vill vara snäll utan att för den delen ta emot en massa saker som man varken vill ha eller behöver. Om personen i fråga verkligen vill ge något kan man ge egna förslag på saker som verkligen hade kommit till användning. Det kan till exempel vara något man ändå hade tänkt köpa, något ätbart eller en upplevelse. Kanske till och med en dag av den personens tid då man gör någonting trevligt tillsammans? Det viktiga är ju trots allt att julen blir någonting trevligt och avkopplande, inte ännu en sak som fyller på att göra-listan med onödiga stressmoment.
 
Hur tänker du kring julen och konsumtionen som är kopplad till den? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarsfältet.
 
 

#allavi - En skakande skildring av kvinnors liv i världens mest jämställda land

Sverige, världens mest jämställda land, 2017.
 
Jag har suttit dag ut och dag in i gruppen #allavi och läst berättelser likt de som publicerades på Svt Nyheter igår. Flera om dagen bara väller fram och berör varenda del av mitt inre. Jag ber er att ta en stund och gå in på länken och läsa och reflektera. Fundera över om vi vill leva i ett samhälle där alltför många kvinnor genomgår sådana här fruktansvärda övergrepp. Där många blir utsatta flera gånger under sin livstid. Det gör ont att läsa men det gör ännu ondare för den som behöver leva i den här typen av verklighet. Något som blir tydligt, både när det kommer till det här uppropet och de från olika branscher, är hur avgörande skammen och tystnaden är för att det här ska kunna ske. Det är föräldrar, chefer, vänner, lärare, poliser, domare och andra i omgivningen som har blundat, ifrågasatt offret och skyddat förövaren. Våga se. Våga agera. Våga prata med dina barn och andra vuxna om allas rätt till sin egen kropp och sexualitet. För att alla ska kunna leva i ett samhälle präglat av kärlek, respekt, empati och omtanke.
 
Världens mest jämställda land. Jag har fortfarande tilltro till att vi kan vara just det. Men det kräver att vi en gång för alla tar de här problemen på allvar och visar nolltolerans mot alla typer över övertramp, sexuella övergrepp och våldtäkter. Att vi gör upp med "boys will be boys"-attityder och en rutten tystnadskultur. Att vi slutar säga till flickor och kvinnor att de ska ha överseende med pojkars och mäns beteenden. Att vi slutar anklaga den som säger ifrån för att förstöra stämningen. Att vi lägger skammen och skulden där den verkligen hör hemma: Hos förövaren.
 

Du har mitt hjärta i din hand

Tänk att en så liten människa kan ta upp så mycket plats i ens hjärta. De har verkligen tagit mig med storm, mina älskade barn. Allt har gått så fort men det känns samtidigt som att de alltid har funnits här.
 
Det är så läskigt och underbart på samma gång att älska någon så att det nästan gör ont. Ändå hade jag inte velat ha det på något annat sätt.
 
Save
Save

"Jag måste verkligen..."

Har du ofta en känsla av att inte hinna ikapp med sysslor och måsten i vardagen? Jag tror att vi är många som känner så. Så hur kommer vi runt det egentligen? För mig har det varit avgörande att fråga mig själv vad som faktiskt är viktigt. Måste jag egentligen göra alla de här sakerna jag har fått för mig att jag borde göra? Är det viktigt och i så fall varför? En hel del av de saker jag länge har gått och stressat upp mig över och känt att jag borde göra har framstått som ganska oviktiga när det kommer till kritan.
 
Jag tror att det är lätt hänt att bara köra på och aldrig ifrågasätta varför vi gör som vi gör för att vi har fått för oss att vi borde göra en massa saker. Min upplevelse är att många sådana saker faktiskt går att sortera bort. Vissa saker går inte att undvika. Det finns vissa tråkiga och jobbiga saker som helt enkelt måste göras. Räkningar måste betalas och saker måste fixas för att livet ska rulla på. Men mycket går att rensa bort ur våra liv för att ge mer energi och det som är kvar kan även i många fall förenklas. Min upplevelse är dessutom att jag inte tycker att de där tråkiga sakerna är lika jobbiga när jag inte har lika mycket att göra för att jag inte stressar upp mig över dem på samma sätt.
 
Ibland tror jag att stressen och känslan av att man måste göra saker blir en comfort zone som vi stannar i av vana. Om vi ifrågasätter det beteendet hade vi nämligen stått där med en hel del tid över, och vi kanske inte riktigt vet vad vi skulle göra med den tiden. Och vi kanske känner en oro över att känslor som vi har tryckt undan kommer ikapp när vi faktiskt väljer att stanna upp. Att sysselsätta sig med påhittade "måsten" blir kanske ibland ett sätt att undvika annat, som faktiskt är viktigt på riktigt, som vi borde hantera.
 
Vilka "måsten" hade du kunnat dra ner på i ditt liv? Vad hade du velat göra av den tiden istället? Vad hade du gjort idag om du fick välja helt själv? Vad hade du kunnat låta bli att göra idag för att ha tid över åt det du faktiskt vill göra?
 
Save

En bra sak varje dag

Jag hade gärna varit en person som kunde vara positiv varje dag. Men i ärlighetens namn tror jag inte på att alla dagar kan vara bra dagar. Vissa dagar känner man sig som en superhjälte, andra dagar vill man bara sätta sig i ett hörn och gråta. Jag tror att det finns mycket att vinna på att försöka acceptera att det är så livet ser ut och att det är okej istället för att känna sig stressad över att man mår dåligt vissa dagar.
 
Det jag dock försöker tänka på är att göra en positiv sak varje dag. Vissa dagar är bättre än andra men att göra i alla fall en bra sak varje dag gör att jag får lite mer ork och kan vara lite mer positiv. Det har blivit extra viktigt för mig nu när jag är småbarnsförälder. Det är underbart att ha tid med barnen men det är svårt att få orken att räcka till alltid efter vakna nätter. Just nu tankar jag oftast energi genom att ligga på spikmattan på kvällarna eller ta promenader med barnen på dagarna.
 
Vad gör ni för att tanka energi i vardagen?
 
 
Albäcksskogen här i Trelleborg - Ett av mina favoritställen för långa promenader.
Save
Save
Save

RSS 2.0